Det drar ihop sig.

En endaste jobbdag kvar. På tisdag börjar jag mitt nya jobb i Englands och London. Helt sjuk egentligen. Jag vet att jag är duktig på mitt jobb hemma men jag är så himla orolig för att de inte ska tycka jag är bra där och det är väl egentligen en ganska sund känsla... Jag får kämpa helt enkelt! För att fixa det! För att bli bra.
 
Väskorna står opackade, de försvunna skorna är inte upphittade och känner mig obra efter att inte tränat på en vecka men. Knäet känns ok. Träna kan jag göra i London. Jag har skrattat så himla mycket ikväll med familjen och skorna kan jag leta efter på typ... lördag efter brunch och syrrorna har lovat att hjälpa till med packningen på lördag halv tolv.
 
För exakt tio är sedan, nästan, den 10sep 2002 så lämnade jag Sverige sist. Pratade med Hanna igår, min bästa kompis från aupairtiden. Massa minnen kommer tillbaka.
Kommentera inlägget här: