Sköldkörtelcancer


En vecka kvar. Laddar upp på mitt vis med en ny iPhone (iPoden borta som jag skrev) och en tröja som kan bli fin till sjukhuset. Sedan försöker jag bara ha kul, jätteglad över att Julia kom till Sthlm, grym middag, grym konsert och jobbet har varit toppen, att vara tillbaka i Sthlm har varit toppen och att hänga med K som drog till Rio, Brasilien idag har varit toppen. En vecka till... sedan ska äckelcancern bort. Jag är ju ganska arg på min cancer även om jag inte orkar ge den så mycket energi för den är så inte värd det! Iallafall. Såhär funkar den, cancern i min sköldkörtel (Jag cuttade en del text för det blev så himla långt).

1: Vänster och höger sidolob, 2: Bisköldkörtlarna, 3: Luftstrupe, 4: Struphuvud, 5: Sköldbrosk, 6: Matstrupe.
Sköldkörteln består av två sidolober som är uppbyggda av små blåsliknande så kallade folliklar. Insidan av folliklarna är klädda av celler som tillverkar två viktiga hormoner (trijodtyronin och tyroxin). Hormonerna släpps ut i blodet och påverkar cellerna så att ämnesomsättningen ökar.

Varje år upptäcks cirka 300 nya fall av sköldkörtelcancer i Sverige. Totalt ställs omkring 50 000 cancerdiagnoser varje år i Sverige. Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är ovanlig hos barn. Minst två tredjedelar av patienterna är kvinnor.

Det vanligaste tecknet på cancer i sköldkörteln är en knöl som i många fall syns utanpå halsen. När patienten söker läkare har knölen ofta funnits en ganska lång tid. Patienten behöver inte ha haft några besvär, men om knölen sitter långt ner brukar man få en tryckkänsla eller sväljningsbesvär.

Man bör alltid låta läkare undersöka en knöl på sköldkörteln. I de flesta fall är den ofarlig. Omkring 5 procent av befolkningen i Sverige har sådana knölar, men bara ett fåtal är cancer.

Cancer i sköldkörteln brukar delas in i fyra olika huvudtyper: papillär, follikulär, medullär och anaplastisk.

Det kan krävas undersökningar i flera steg och med olika metoder för att säkert fastställa om en knöl i sköldkörteln är en cancer. Läkarundersökningen kompletteras ofta med ultraljudsundersökning. Därefter tas cellprov med hjälp av en tunn nål som sticks in i den misstänkta knölen, så kallad biopsi. Om provet visar att det är papillär, medullär eller anaplastisk cancer är diagnosen klar. Om det finns follikulära celler krävs ytterligare undersökning för att avgöra om det är en cancer eller en godartad knöl.

Ofta krävs en operation för att säkert avgöra om det är en cancer eller inte. Då tas en del av körteln ut och undersöks mer ingående. Vid misstanke om sjukdom i sköldkörteln är det också rutin att ta ett blodprov för att undersöka om dess hormonproduktion är normal.

Om cancern har spridit sig till närbelägna lymfkörtlar tas också de bort.

Efter operationen brukar ofta en så kallad radiojodbehandling göras. Patienten får dricka en vätska som innehåller en radioaktiv isotop av jod. Ett särskilt instrument används för att mäta om kroppen har tagit upp isotopen och i så fall var. Under behandlingen är patienten inneliggande på sjukhus under en till två dagar. Syftet är dels att slå ut eventuell kvarlämnad normal sköldkörtelvävnad, dels att slå ut eventuella cancerceller som inte har kunnat tas bort. Detta underlättar kontroller i framtiden och minskar sannolikt också risken för återfall. Patienter som bedöms ha en mycket låg risk för återfall får i regel inte någon radiojodbehandling.

Studier har visat att radiojodbehandling inte påtagligt ökar risken för utveckling av annan cancer. Om patienten är under 20 år krävs dock en individuell bedömning innan radiojodbehandlingen inleds..

Om cancern vuxit över från sköldkörteln till omgivande organ kan extern (yttre) strålbehandling behövas. Strålningen brukar då ges en gång per dag fem dagar i veckan, vanligen under 5–6 veckor.

När hela sköldkörteln opereras bort försvinner tillverkningen av dess hormoner. Därför får patienten sköldkörtelhormon (i tablettform) som tas dagligen livet ut. En viktig effekt av denna hormonbehandling är också att tillverkningen av det sköldkörtelstimulerande hormonet TSH från hypofysen minskar. Sänkt halt av TSH har visat sig minska risken för återfall i papillär och follikulär cancer.

Att få besked om att man har cancer är svårt, även om man själv har misstänkt det. Det är mycket vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. En påfrestande tid för många är när behandlingen är avslutad. Det är inte alls säkert att den förväntade lättnaden infinner sig. Behandlingstiden kan visserligen vara jobbig, men det betyder åtminstone att något aktivt görs mot sjukdomen. Dessutom innebär den regelbundna kontakten med sjukvården en trygghet för många.

En orsak till cancer i sköldkörteln är joniserande strålning. Det har visat sig att de som överlevde atombombsfällningarna över de båda japanska städerna Hiroshima och Nagasaki i andra världskrigets slutskede löper ökad risk för sjukdomen, liksom barn som bodde i närheten av Tjernobyl när olyckan i kärnkraftverket inträffade där. Även personer som har fått strålbehandling mot halsen för andra sjukdomar får oftare cancer i sköldkörteln. Däremot har undersökning av sköldkörteln med till exempel radioaktivt jod eller teknetium inte medfört ökad risk.

Bara den läkare som följt sin patient noga kan med någorlunda säkerhet uttala sig om vilken riktning sjukdomen kan ta. Men de vanligaste formerna av cancer i sköldkörteln, papillär och follikulär, går oftast bra att behandla och de allra flesta patienterna botas. Uppföljningen måste dock vara lång, då återfall i framför allt papillär cancer förekommer även efter lång tid. Trots ett eventuellt återfall är prognosen mycket god; det är mycket få vars hälsa är direkt hotad.

Patienter med papillär eller follikulär cancer med mycket låg risk för återfall följs endast något år, övriga tio år eller mer. Medullär sköldkörtelcancer har sämre prognos, men många kan botas eller leva med sin sjukdom under lång tid. Anaplastisk sköldkörtelcancer är allvarligare och andelen som botas är låg.

Så. Puss ni!

Frajdejj



Idag var jag ju på Ackis igen, lite ovetandes egentligen om vad jag skulle göra på öron-näsa-hals men det fick jag ju snart veta och en kamera ner genom näsan till halsen för att kika på mina stämband. De har inte tagit stryk av min sjukdom. Bra det! Skönt att kunna prata liksom. Min röst är dock hesare än innan, eller den har varit det sedan min lilla Istanbul-förkylning.

Idag beställde jag en iPhone. Skeptisk mot touch-telefon men positiv för iPod-möjligheterna sedan min fina iPod blev... borta i Turkiet. Kommer behöva den på sjukhuset.

Jag är som sagt lugn förutom när det kommer till Ackis och det man hör där. Surret liksom. Stor och lång operation. Stämbanden kan bli förstörda. Sluta skräm mig, vänligen.

Nu ska vi äta mat familjen. Jag har mixat ihop en Frozen Margarita till mig själv. Kommer somna tidigt. Imorgon ska jag dock ta mig in till stan för vin med tjejerna, det ser jag fram emot.

Puss ni.

Röda ryggar



Sitter hemma hos mamma och pappa med nyfärgade ögonbryn och fransar. Salongen jag går på här är den mysigaste i hela världen. Fortfarande är jag mjuk som ett barn efter det Turkiska badet jag gjorde i helgen (i Istanbul). Vore jag rik skulle jag bo på spa : )

Sjukt inne på gamla bilder. Jag var ett riktigt läsfreak och ett maniskt hästfreak när jag var liten och en Guldgruva De Luxe var mammas oändliga lager av Wahlströms hästböcker från sextio/sjuttiotalet. Jag fyllde på sedan på med allt jag kom över (ofta fyndat i Tempotältet där mormor köpte in pallvis med billiga böcker som jag handlade på väg till båten/stranden).

I mitt rum med småblommiga romantiska taper och himmelsäng  trängdes sedan närmare sex meter böcker på de specialsnickrade aprikos/vitmålade bokhyllorna. De där böckerna var mitt liv, jag läste dem, om och om igen. Lotte, Britta, Ponnyklubben... Gotta love them.

Akademiska imorgon igen. Not so funniiii men men.

Sov sött. puss ni!